brandmjao

Känner mig nedstämd. Grät för en stund sen när "Happy birthday" av flipside spelades på min mp3. Började tänka på min morfar som för ett år sedan, om två veckor, gick bort. Tiden innan var jobbig eftersom han låg på sjukhuset. Jag åkte dit flera gånger med mamma. Kan inte fatta att det har gått ett år, känns som igår. Nu försöker jag vara jätte noga med att visa för min nära vänner att de verkligen betyder mycket för mig. Att jag verkligen inte vill mista dem för allt i världen. Att jag finns där för att stötta vid svåra tider. Jag kommer aldrig glömma dagen efter morfar gick bort, det var måndag och jag var på skolan. Berättade för jossan att jag hade förlorat min morfar och hon undrade hur jag kunde gå till skolan, jag svarade något i still med "livet går vidare". Liksom jag sörjer, men jag vet att morfar hade velat att jag, om jag orkade, gick i skolan. Han hade varit så stolt att jag nu går universitetet. Saknar dig morfar, alltid i mitt hjärta <3 Nu ska jag försöka sova.